|
music gets the best of me, but you get the rest of me
| 17 december, 2006 |
| På spaning efter den skugga som flytt |
Det finns alltid några artister som liksom bara finns där. Kanske till och med artister, eller remixare, som man gillar riktigt mycket varje gång man hör deras grejer. Men det kommer liksom inte längre än så. Man bryr sig aldrig om att söka djupare i katalogen.
Way Out West var precis en sån artist. Fram till väldigt nyligen.
I fallet Way Out West har jag i princip nästan enbart stött på dem i deras roll som omstöpare av andras färdiga alster. Ironiskt nog var det Nick Warrens och Jody Wisternoffs snart åtta år gamla remixer av Art of Noise "Dreaming in Colour" som var det som fick mig att göra slag i saken när jag återupptäckte de remixerna i samband med dagensskiva.com:s stora Art of Noise-special. På det stora hela är "Dreaming in Colour" körd genom Way Out West-filtret kanske inte radikalt annorlunda jämfört med den otvättade versionen, men Way Out West gör ett bra jobb med små medel.
Men det var när började leta i Way Out Wests egenkomponerade verk som det började bli riktigt intressant. De två första albumen. Vemodigt tranceig och progressiv melodihouse som jag är sådär hopplöst svag för. Särskilt som de flesta artister som gör den här typen av musik ofta hittar enastående kvinnliga röster som gjorda för att ge själv och färg åt texterna. Lyfta dem högre än det rent litterära värdet någonsin kan göra.
På Way Out Wests andra album, "Intensify", är Tricia Lee Kelshall precis en sådan röst när hon tar sig an "Mindcircus". Men ännu lite mer smälter jag förstås när Way Out West haft den goda smaken att bjuda in världens bästa Kirsty Hawkshaw, en gång i tiden rösten i Opus III ("It's a Fine Day", ni vet). Smattrande percussion, svävande slingor, burkigt sorgligt piano, en bortglömd flöjt. Och så, förstås förstås förstås, Kirstys underbart viskande röst. Så där sorgsen som den nästan bara kan vara i precis den här typen av musik.
You shouldn't depend on me
I see it differently
But I'm always grateful
when another soul believes in me
Held hostage in a dream
following the shadow of a shadow
Way Out West feat. Kirsty Hawkshaw "Stealth (Way Out West Club Mix)"
Etiketter: house, trance |
posted by miserabilism @ 22:14   |
|
|
|
| 14 november, 2006 |
| Kärlekens ABC |
Det är bara sånt man borde göra när man egentligen borde göra när man borde sova för länge sedan eftersom man ska upp tidigt och åka på konferens om alldeles för få timmar.
Trevor Horn. Förstås. Det var ju han som en gång producerade ABC:s underbara "The Look of Love" för 24 år sen. Nu när Futureforce gör en egen version av det blir poptrance med precis lagom mycket stänk eurobeat-stomp. Dessutom kan jag någonstans inte låta bli att tänka på t.A.T.u. när jag hör Karen Danzing ta Martin Frys plats.
Det är väl på något sätt alldeles självklart logiskt, antar jag.
Futureforce feat. Karen Danzing "The Look of Love"
Etiketter: house, trance |
| posted by miserabilism @ 00:12 |
|
|
|
| 02 november, 2006 |
| Art of trance |
Man kanske skulle kunna tro att jag gått in i Art of Noise-väggen efter att ha levt med gruppen mer eller mindre konstant, dygnet runt, i över en vecka som del i min stora Art of Noise-special på dagensskiva.com. Nejdå. Det kan aldrig bli för mycket.
Just bara därför, och eftersom jag borde sova nu, blir det en trance-version av en av gruppens bästa låtar, b-sidan "A Nation Rejects", gjord av Snowstorm. Den, och fler, finns på tributsamlingen som hetat "The Abduction of the Art of Noise", men eftersom det numer finns en kommersiell samling med samma namn verkar den här ha bytt namn till "The HeArt of Noise". Go figure.
Snowstorm "A Nation Rejects (Colour Climax Mix)"
Samlingen "The HeArt of Noise"/"The Abduction of Art of Noise" bjuder på fler låtar
Etiketter: house, trance |
| posted by miserabilism @ 01:39 |
|
|
|
miserabilism | Blogger Templates by Gecko & Fly.
No part of the content or the blog may be reproduced without permission.
|
