Ibland återfår man tron på mänskligheten och får den där varma, härliga känslan. Särskilt när den nyfunna tron på mänskligheten följer på att man får en massa prylar gratis. Precis det var det som hände när signature "jof" i dagensskiva.coms forum hörde av sig och ville dumpa ett gäng vinylsinglar i mitt knä eftersom han inte kände att han ville ha kvar dem.
Antar att jag inte behöver säga att det är något som gjorde mig väldigt, väldigt glad och tacksam.
Eftersom jag som de flesta är rätt digital i mitt musiklyssnande nuförtiden håller jag på att lägga över vinylskivorna till det digitala formatet. En resa den som är intresserad kan följa här.
Så här är det tänkt: rätt många av singlarna jag fått har jag aldrig hört förr. I de flesta fall har jag inte heller hört talas om artisten. Så jag kommer lägga upp nån låt från singeln och dessutom skriva några spontana kommentarer blandade med lite skivnördig info jag lyckas jaga upp på internätet i takt med att jag försöker ta reda på vad det är för artist egentligen.
Först ut på resan blev en av de allra kortaste låtarna (gissar jag) i hela högen. Flash Kahans "Special Girl" klockar bara in på drygt två och en halv minut. Två och en halv inte särskilt bra minuter. Rätt genombedrövliga minuter till och med.
Men ännu finare blir det att det är en tolvtumssingel på 33 varv med en två-och-en-halv-minutslåt på. Jag tror jag aldrig sett så mycket outnyttjad plast på en vinylsingel tidigare. Dessutom ligger samma version av samma låt på både A- och B-sidan vilket verkligen gör att jag undrar varför i helvete man överhuvudtaget gav ut det här eländet på det stora singelformatet. Finns det någon DJ med självaktning som någonsin spelade den när det begav sig?
På framsidan av omslaget har någon av de tidigare ägarna skrivit "tryckare" med en kulspetspenna. En tryckare på två och en halv minut? Knappt tid att börja känna på varandra. Jag börjar faktiskt misstänka att den här låten bara gavs ut för att DJs skulle kunna ha en låt att ta till som en sista desperat utväg när en av polarna kommer fram med skräckslagen blick och ber om en snabbväg ut när den där killen eller tjejen polaren verkligen inte vill umgås med till sist lyckats tjata till sig en tryckare, lagom till stängningsdags.
Vad mer har Flash gjort? Ingen aning. Det här gav mig heller ingen önskan att leta vidare.
Nu kan det bara bli bättre. The only way is up efter den här starten, som Yazz skulle ha sagt.
Flash Kahan "Special Girl"Etiketter: Flash Kahan, For the Love of Jof |
