Italo disco någon? Jamenvisst.
Någon gång mitt i det glada åttiotalet, när jag började lyssna på musik, fram till slutet av samma årtionde var det ju rätt enkelt att säga vad man lyssnade på. Man var antingen syntare eller hårdrockare. Definitionen på bra och dålig musik var glasklar: fanns det ylande elgitarrer med var det hårdrock och därmed dåligt.
Ja. Jag var syntare.
Eller, ja. Nu är ju det här en sanning med en gigantiskt modifikation. Jag hade kompisar som lyssnade på Kraftwerk. Och ännu konstigare saker. Jag fattade ingenting. Inte så konstigt eftersom jag ju egentligen var discofjollpopkille. Men i en svartvit värld var det viktigt att välja sida.
Även om jag inte visste det när jag började lyssna på musik så är italo discon kanske den genre som mer än någon annan format mitt tidiga musiklyssnande, och därmed allt jag lyssnat på sedan dess. Det var när jag 1985 stötte på Scotch som den kärleksaffären drog igång på riktigt och sedan fortsatte det i ett rätt passionerat förhållande mer eller mindre fram till dess att Stock Aitken & Waterman tog överhanden. Sedan övergick italo discon till italo house och då var det förstås bara att hänga på.
Jag vet faktiskt inte om italienarna gillade oss svenskar särskilt mycket, eller om det var så att italo discon faktiskt var särskilt stor härhemma. Klart är däremot att antalet "Swedish remix" på omslaget till italo disco-tolvor vida överstiger vårt förhållandevis låga befolkningstal. B. Blase hade jag inte stött på innan den här tolvan hamnade hemma hos mig, men jag är lika glad att jag upptäcker den nu.
Bakom B. Blase gömde sig Stefano Secchi och Maurizio Pavesi. De svenska fanorna i tolvans re-edit-version försvarades av Fredrik Ramel. Bolaget? Beat Box. Förstås. Vad annars?
En riktigt fin-fin tolva.
B. Blase - Shame (7" Version)
(For the Love of Jof är en resa genom digitaliserandet av en hel hög vinylskivor som dagensskiva-forumveteranen jof dumpade på min hallmatta eftersom han hade tröttnat på att ha dem liggande)Etiketter: 1985, B. Blase, For the Love of Jof, Fredrik Ramel, Maurizio Pavesi, Stefano Secchi |
