Jag har en fascination för ovanliga tecken i artistnamn. Nu när även våra västprogram blir allt bättre på att hantera asiatiska och kyrilliska tecken – samtidigt som framför allt det gamla östblocket börjar spotta ur sig mer och mer skitbra grejer – gillar jag att skriva artistnamn som de "ska". Även om det ibland betyder att jag inte vet hur man skapar tecknen.
Precis det är fallet med Ēbn-Ōzn. Här pratar vi trots allt vanliga normala västtecken, i princip. Men hur man får till de raka strecken över "E" och "O" måste jag undersöka. Till dess blir det att klippa och klistra.
Inte heller denna låt var något jag stött på tidigare, men det här var en riktigt intressant tolva. När discogs beskriver duon, bestående av Ēbn (Ned Liben) och Ōzn (Robert Rosen) som en "experimental synth-pop group" hamnar de inte långt från målet. Ēbn-Ōzn är, som så många andra band under det tidiga åttiotalet resultatet av desperat tröstsex mellan disco och punk i svallvågorna efter det vakuum som de båda genrernas kollapser i skarven mellan sjuttio- och åttiotal innebar.
Ja. Komplett med mycket hårsprej och mascara.
Vad mer behöver man egentligen för att kasta sig i ett new wave-New York där svenska Lola är på besök?
Ēbn-Ōzn – Aeiou Sometimes Y (Long Version - Vocal)
(For the Love of Jof är en resa genom digitaliserandet av en hel hög vinylskivor som dagensskiva-forumveteranen jof dumpade på min hallmatta eftersom han hade tröttnat på att ha dem liggande)Etiketter: 1983, Ēbn-Ōzn, For the Love of Jof, Ned Liben, Robert Rosen |
