miserabilism

music gets the best of me, but you get the rest of me

04 december, 2006

Yes you do! YES YOU DO!!!

Visst är det som vanligt inlindat i tio ton nostalgisk sockervadd, men varje gång jag hör Kenny Bobien kan jag inte låta bli att minnas den på många sätt magiska spelningen med Kenny på Lydmar. En på många sätt tekniskt rätt halvtafflig spelning och mestadels Kenny tillsammans med förinspelad musik, men hej. Det behövs verkligen inte mer än så för att till och med göra den mest sekulariserade svensk övertygad om högre makter, om än för en liten, flyende stund.

Det får mig också hålla fast vid hoppet om att någon ska ta hit Kenny snart igen. Jag inser självklart att chanserna att det kommer att bli en lika intim spelning med en lika kärleksfylld publik är väl milt sagt små (inte minst på grund av den omöjliga uppgiften att konkurrera med tiotonshindret). Men förhoppningsvis händer det (och till alla potentiella och klarsynta artistbokare som tycker att Kenny vore grejen: ta gärna hit SuSu igen också - fast se till att det inte blir lika usel ljudanläggning som när jag såg henne. Tack).

Som tur är kan man ju alltid få en dos Kenny när den som väl behövs. Vilket är, tja, mest jämt egentligen. Solsken och euforiöverdos i ett - allt som doktorn ordinerar.