miserabilism

music gets the best of me, but you get the rest of me
09 november, 2006
Inergize!
röd discokula


Det finns ju en ganska tydlig uppdelning vad gäller soulmusik. Äkta soulmusik.

Sextiotalssoulen (och femtiotalets soul i sin linda) är de flesta rätt överens om att det är äkta vara. Sjuttiotalet funkar för de flesta. Åttiotalet stinker. Litet uppsving under hiphopsoulens nittiotal och Timbalands millennieskarvande.

Följaktligen står också Motowns första Hitsville-box hemma i avsevärt många fler hem än uppföljaren. Inte riktiga Motown ni vet.

Visst. "Hitsville USA", den vita boxen som täcker åren 1959-1971 i Motown-sagan, är en löjligt fullmatad hitförpackning precis som titeln antyder. Några av de bästa låtar som spelats in finns här. Men samtidigt byggde ju Motowns framgångar under sextiotalet på ett sound. Motown-soundet. Alla som hört någon Motown-singeln från den aktuella perioden vet i princip precis vad jag menar. Kombinerat, förstås, med ett smått overkligt sinne för melodier och refränger omöjliga att värja sig emot. Små, små förändringar, förpacka om och sälj en gång till. Och en gång till.

"Hitsville USA 2" är inte lika bra som sin föregångare. Så är det. Men på många sätt är tvåan en intressantare box än ettan. En mer varierad sådan. Tvåan visar ju inte minst upp Motowns discosida. Den som sällan räknas upp i samma sällskap som West End, Casablanca, Prelude, P&P, Salsoul och de andra stora discoetiketterna. Men Motown kunde ju disco också när de bara ville. Det är ju lätt att glömma bort att exempelvis Carl Beans dörrinsparkande "I Was Born This Way" föddes innanför Motowns även då rätt stockkonservativa väggar.

På "Hitsville USA 2" finns också High Inergys enda riktiga hitsingel "You Can't Turn Me Off (In the Middle of Turning Me On)". Trots ett gäng skivor blev det aldrig mer än så, vilket förstås var ett kapitalt misslyckande på ett skivbolag som uteslutande värderade karriärer och framgång i sålda enheter. På många sätt är High Inergy en av Motowns mer välbevarade karriärer i en tid när till och med den mesta obskyra sextiotalsutgåva letats upp, remastrats och getts ut på nytt. "You Can't Turn Me Off" är förstås väldigt bra, men High Inergys katalog bjuder på flera låtar som sopar banan den. Som fullständigt fantastiska "Devotion". Disco och åttiotal, även om "Devotion" soundmässigt fortfarande lever kvar på sjuttiotalet. Lyssna på blåset och stråkarna och säg sedan att discon var en orgie i plast, kitsch och oäkta känslor. Ni vet, sextiotalssoulen inverterad.

Eller: bara lyssna. Det räcker bra.


High Inergy "Devotion"

Etiketter:

posted by miserabilism @ 22:00  
3 Comments:
  • At 22:17, Blogger Martin Janzon said…

    Hej! Kan inte du som diskoinsatt ge mig tips på ett gäng bra låtar/artister/samlingar vad gäller disko. Vore mycket uppskattat. Donna Summer - Love to Love You Baby, Chic - Good Times och Candi Staton - When You Wake Up Tomorrow är tre bra exempel på låtar som väckt mitt intresse.

     
  • At 00:30, Blogger miserabilism said…

    Oj, Martin. Svårt. Det tråkiga svaret är nog tyvärr att börja med att leta upp ungefär vilken discosamling som helst. Även om du får många av låtarna du förmodligen lyssnat sönder så är det nog ändå bästa stället att leta vidare från. Upptäcka vad du gillar och allt det där.

    Men utifrån det du angett rekommenderar jag dig att skaffa albumen som Chic- och Donna-låtarna ligger på om du gillar det du hört. Även just den Candi-låten du anger låter väldigt mycket Chic (som mycket disco vid den tiden) - så alla Chics sjuttiotalsskivor är bra investeringar, liksom sångerskan Norma Jeans eget album.

    Candi-låten har även lite Patrick Adams-vibbar, vilket gör att du kanske skulle vara intresserad av den här samlingen:

    Länk

    Två andra väldigt bra disco-samlingar (som kanske inte är självklara som "nybörjarsamlingar", men ändå):

    Länk

    Länk

     
  • At 21:27, Blogger Martin said…

    Tack Ola! Uppskattar verkligen att du tog dig tid att ge ett utförligt och bra svar. Jag ska försöka få tag i de där och andra samlingar på nåt vänster... Summers studioskiva (Love to Love you Baby) har jag redan och jag gillar åtminstone ett par av de andra låtarna på den också.

     
Skicka en kommentar
<< Home
 

© 2006 miserabilism | Blogger Templates by Gecko & Fly.
No part of the content or the blog may be reproduced without permission.

 
lonely girl dekorbild
 

Web This Blog
Om mig


Namn: miserabilism
E-post: miserabilism@gmail.com

Mer information

Senaste inläggen
Arkiv
Här skriver jag också
Länkar
Prenumeration